"I lilla Skellefteå händer ju inget...-eller hur!?"

"Publicerad 2008-03-12 21:53 (Norraan)

Ung kvinna misshandlad i gångtunnel

Skellefteå En ung kvinna blev vid midnatt, natten till onsdag, överfallen och misshandlad i gångtunneln under Norra och Södra järnvägsgatan. - Vi ser mycket allvarligt på brottet, säger inre befäl Johan Karlsson vid Skellefteåpolisen.

Kvinnan, som är i 20 årsåldern, gick från torget, via busstationen och genom gångtunneln mellan Norra och Södra Järnvägsgatan. Vid trapporna kom en man ifatt henne och överföll och misshandlade henne.

- I nuläget är brottet rubricerat som misshandel. Men vi ser mycket allvarligt på brottet. Eventuellt har mannen skador i ansiktet, säger inre befäl Johan Karlsson.

Kvinnnan fick skador och sökte sjukhusvård, men har fått lämna sjukhuset.

- Jag vill av utredningstekniska skäl inte kommentera vilka skador hon har. Vi har hört några vittnen och ska höra fler. Det har också gjorts andra utredningsåtgärder.

Polisen är mycket intresserade av att få kontakt med fler som kan ha hört eller sett något kring händelsen. Brottet begicks någon gång mellan midnatt och 01-tiden natten till onsdag. "

De är det jag säjjer!
Lilla Skellefteå är inte så oskylldigt längre,
På senare år har jag blivit alltmer orolig över att vara ute på kvällen, spec när det blivit mörkt och SPECIELLT när det är helg. Men numera kan man tydligen bli överfallen även på en helt vanlig onsdakväll.
Skrämmande!



Men förövigt minns jag själv när jag gick i den där tunneln för flera år sedan en måndagkväll, jag hade varit hemma hos Helena. Redan innan jag gick in i den där gångtunneln så tänkte jag det att möter jag nån här inne så skiter jag på mej!....efter jag hade gått nerför trapporna och blickar uppåt igen och får se en kille kommer emot mej från andra sidan. Denna kille har långt slitigt hår och ser lite "hängig och slängig ut"...Ingen jag direkt skulle vilja möta i en mörk gränd.
Men illafall fortsatte jag med raska steg emot honom, tittandes rakt fram...gick lite mer på sidan så att jag inte var tvungen att gå så nära honom och det jag gick och tänkte på nu var "bara han inte säjjer nått till mej, bara han inte frågar mej nått...." MEN såklart, precis när jag passarar honom öppnar han munnen och säger:
- ursäkta, vet du vad klockan är?
Jag tvärkollar då på klockan, säger 12 och kilar jäkligt fort vidare med hjärtat i halsgropen. Shit så rädd jag var!!! va fan var han tvungen att fråga det för!?

Senare visade det sig vara Jonas, en musiker kille....(kanske därav looken) 
.....MEN man kan aldrig vara för säker på nån nuförtiden!

Men rädd var jag!


Kommentarer
Postat av: Emma

Aaahahahahahahah! Det minns jag, och jag tyckte att det var jatteroligt for att du inte visste vem Jonas var... Nastan lika roligt som den gangen du ramlade med cykeln utanfor bion... =)

2008-03-13 @ 12:51:16
URL: http://svengelska.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0